I tidigare blogginlägg har jag skrivit om att fett är en av våra mycket viktiga källor till energi. Inte minst för att vi ska kunna tillgodogöra oss fettlösliga vitaminer. Men spelar det så stor roll vilket fett vi äter? När jag kikar ut över butikshyllan så finns det förvirrande många produkter med fett att välja på. Därför ska jag denna vecka förtydliga vad som kan vara värt att tänka på när det kommer till att välja rätt fett. Utifrån mina egna val i vardagen. Men först ska jag förklara skillnaden mellan naturliga fetter och transfetter.

Naturligt fett består av tre olika fettsyror

Skillnaden mellan dessa tre ligger i hur fettsyrorna, som fetterna består av är uppbyggda. 

• Mättade fettsyror
• Enkelomättade fettsyror (omättat)
• Fleromättade fettsyror  (omättat essentiella)

Mättade fettsyror finner vi i animaliska livsmedel som kött, grädde, ost och smör. Det finns även i några vegetabiliska oljor så som kokosfett och palmolja. Som regel kan man tänka att ju hårdare ett matfett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. Mättat fett är inget vi behöver tänka på att vi ska få i oss dagligen för egen maskin. Dessa kan kroppen själv bilda från andra fettsyror i maten. Tvärtom så kan förmycket mättat fett öka risken till hjärt- och kärlsjukdomar samt ett högre kolesterol.

Enkelomättat och fleromättat fett är andra benämningar av omättat fett. Dessa kan vi tex. finna i vegetabiliska oljor, avokado, fet fisk och kyckling. Två tredjedelar av fettet vi äter bör vara enkelomättat och fleromättat. Mellan 10 och 20 procent av den energi vi får i oss under en dag bör komma från enkelomättat fett enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). Bakgrunden till rekommendationen är att en större andel omättade fetter i maten kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt minska kolesterolet. När det kommer till fleromättade fettsyror så är dessa "essentiella" . Viktiga fettsyror annat gynnar vårt blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvar. De essentiella fettsyrorna måste vi få i oss via kosten. Dessa är mycket viktiga men inget som kroppen själv kan tillverka (därav benämningen).  De fetter som vi bör äta mer av finns till exempel i fisk, rapsolja, olivolja och nötter.

Rykpunkt, kall- eller varmpressad olja?

Med oljans rykpunkt indikerar på vilken temperatur oljan kan hålla innan den börjar ryka. Rykpunkten fastställs utifrån hur mättat och rent fettet är, då mättat fett tål högre temperaturer och orenheter sänker rykpunkten .Andra faktorer si spelar roll är om fettet är varm eller kallpressat. 

Kallpressad olja pressas långsamt och mekaniskt vid en temperatur på 35–45 grader där värmen kommer från friktion. När olja kallpressas bevaras smak, antioxidanter och vitaminer i den färdiga oljan. Den olja man utvinner från den första pressningen kallas Virgin (som alltid är kallpressad). Kallpressad rapsolja har en rykpunkt på 107.

Varmpressad olja framställs genom en industriell process där frön ångbehandlas vid högre temperatur för att sedan raffineras. Detta medför längre hållbarhet blekare färg och en mer neutral smak. I processen förloras en hel del vitaminer och naturliga ämnen. Varmpressad rapsolja har en rykpunkt på 240 grader.